Dessa obligationer är icke komplexa med anledning av att de är helt utan några särskilda villkor avseende avkastning respektive återbetalningsdag.

Premieobligationer ges ut av Riksgälden. Obligationerna är numrerade som lottsedlar. Räntan på pengarna kommer genom återkommande dragningar med skattefria vinster på upp till 1 miljon kronor. Det finns en garanterad avkastning på dessa i form att du är garanterad en viss procent i avkastning via dragningarna.

Privatobligationer erbjuds som kupongobligation eller nollkupongare. Kupongobligationer betalar ut en löpande kupong medan en nollkupongare handlas till en underkurs som på förfallodagen betalar nominellt belopp, det vill säga kurs 100 procent.

Statsobligationer är räntebärande värdepapper med fast löptid och ges ut av stater som den svenska och amerikanska. Löptiden för svenska statspapper varierar normalt mellan två och tio år medan amerikanska eller andra utländska statspapper kan ha betydligt längre löptider på upp till trettio år eller till och med längre.

Bostadsobligationer kan liknas vid en statsobligation men där låntagaren är ett bostadsinstitut som Swedbank Hypotek, Stadshypotek eller SBAB. Eftersom obligationerna i de flesta fall har säkerheter i fastigheter så anses bostadsobligationer som säkra.

Företagsobligationer är namnet på de obligationer där låntagaren är annan än stater, banker, finans-eller bostadsinstitut. Företagsobligationer är ett intressant komplement till investerare som söker högre avkastning än stats- och bostadsobligationer.

Företagsobligationer kan delas in i två grupper beroende på företagets (bedömda) återbetalningsförmåga/kreditvärdighet:

• Investment grade, är tilltalsnamnet på obligationer där låntagarens återbetalningsförmåga bedöms som stark eller mycket god
• High Yield, är tilltalsnamnet på obligationer där låntagarens återbetalningsförmåga bedöms som god till svag.

Köp och försäljning av obligationer på börser eller andra marknadsplatser sker genom ett börsombud, till exempel via din rådgivare i banken. I ordern anges belopp samt en limit, det vill säga till vilken högsta eller lägsta kurs/ränta du vill köpa eller sälja obligationen. Det går även att välja aktuellt marknadspris/ränta.

Utgångspunkten för obligationsplaceringar bör vara att man håller dem till förfall. Eftersom priser ställs dagligen på obligationer så kan en försäljning ske under löptiden men då till ett marknadsvärde som kan både vara högre eller lägre än vid anskaffningstidpunkten. De två vanligaste riskerna med icke-komplexa obligationer är kreditrisk samt ränterisk.

Kredit- och ränterisk

Kreditrisk

Kreditrisk innebär att det finns en risk att den du lånar ut pengar till inte kan betala tillbaka lånet. Obligationer är i allmänhet en trygg och säker placering, speciellt när man investerar i Stats-, bostads- och premieobligationer där låntagarens återbetalningsförmåga anses som mycket stark. Risken ökar allteftersom återbetalningsförmågan hos låntagaren bedöms vara sämre än jämfört med ovan nämnda låntagare. Låntagarens återbetalningsförmåga återspeglas i en officiell rating, skuggrating eller ett kreditscore från Swedbank där AAA är bäst betyg och C är sämst betyg.

Ränterisk

Ränterisken är risken för att marknadsvärdet på obligationen faller i kurs när räntan stiger. Det omvända gäller för marknadsvärdet om räntan faller. Samtliga obligationer är förknippade med ränterisk. Storleken i kursförändring vid en ränterörelse varierar beroende på om det är obligation med fast- eller rörlig ränta och återstående löptid. I allmänhet kan man säga att obligationer med fast ränta och lång löptid har störst ränterisk. Obligationer med rörlig ränta, så kallat FRN-obligationer, har lägst ränterisk då räntan sätts om varje kvartal.

Obligationens kupong är en del av totalavkastningen. Eftersom en obligation är föremål för kursvariation under löptiden så kommer avkastningens storlek att påverkas av både skillnaden mellan försäljningskurs och anskaffningskurs samt storleken på erhållna kuponger under innehavstiden.

Storleken på ränta skiljer sig beroende på återstående löptid, kreditkvalité och vem som är låntagare. Dessa faktorer påverkar även löpande marknadsvärdet på obligationerna. Obligationer utgivna av ”säkra/starka” låntagare tenderar att ha mycket god likviditet och såldes lättare att hitta köpare till eller säljare av. Obligationer utgivna av mindre bolag och svagare finansiell styrka tenderar att ha sämre likviditet, d.v.s. det kan vara svårare att hitta köpare till och därmed ta längre tid för en investerare att avyttra. En tumregel är att obligationer med låga kuponger är lättare att hitta köpare till än jämfört med obligationer med höga kuponger.