Enligt kungörelsen undertecknad av tretton personer hade de, som intresserade sig för och ville bidra till stiftande av en sparbank inom socknen, kallats till sammanträde i Åkarps skolhus lördagen den 29 februari 1868. Reglementet fastställdes sedan av Landshövdingeämbetet i Kristianstad den 7 mars 1868.
Inom sig utsåg Direktionen till ordförande Nickolaus Lövquist, till vice ordförande Troed Persson och till sekreterare C.P. Fundahn.
Enligt sparbankens första reglemente var inrättningens ändamål att "av personer av BÅDA KÖNEN inom kommunen och i synnerhet av arbetsfolk, tjänstehjon och barn emottaga smärre summor och göra dessa räntebärande, samt att genom utlåning av dessa medel i synnerhet till mindre brukare inom kommunen bereda dessa tillfälle till odlingar och andra gagneliga företag."
År 1880 beslöt man att även personer bosatta utom socknen kunde få göra insättningar och erhålla lån.
Mindre belopp än 25 öre mottogs inte för insättning och det högsta beloppet, som varje person fick sätta in var 500 kr per år.
Insatta medel skulle omedelbart utlånas. Om detta ej kunde ske hade direktionen rättighet att låta 100 kr ligga kvar i kassakistan.
Räntan på insatta medel var i reglementet fastställt till 5 %.
Lånebeloppen var små, i allmänhet under 100 kr. Ett av de första lånen var till en torpare i Hemmeströ, som erhöll ett 5-års lån på 15 kr. Han betalde av 1 kr 50 öre i halvåret på lånebeloppet.
Att kräva låntagare som inte betalde för sig, var inte det lättaste. En krävd låntagare avslutade på vers anhållan om uppskov:
".......därför
ber jag att få vänta
med kapital och ränta
så jag kan leva lugnt
och här jag sätter punkt."
Kamrern på banken tyckte inte om formuleringen och skrev därmed till svar:
"Att be oss vänta
med kapital och ränta
och sedan sätta punkt
för att leva lugnt
under kommande dagar
oss ej alls behagar."
Klockaregården där sparbanken först hade sina lokaler.
År 1956 ändrades sedan firmanamnet från Norra Åkarps Sparbank till Bjärnums Sparbank.
Någon åldersgräns angående valbarhet till huvudman, styrelseledamot, styrelsesuppleant, revisor eller revisorsuppleant fastställdes inte förrän år 1945, då åldersgränsen bestämdes till 75 år. År 1956 sänktes den till 70 år. Dessa bestämmelser var nog befogade, för vid en tidpunkt var fem av åtta ledamöter mellan 73 och 80 år.
Från början sammanträdde direktionen en gång i månaden och hade hand om expeditionen. Vid dessa sammanträden fordrades endast att fyra ledamöter var närvarande. I nödfall fick tre ledamöter avgöra föreliggande ärenden, men kunde man inte genomföra sammanträdet på grund av detta fick den skyldige böta 3 riksdaler till sparbankens fond.
Räkenskaperna fördes på för hand upplinjerat papper.
1878-1885 var sparbanken inhyst till Södra folkskolan.
År 1896 ökades öppethållandet till två gånger i månaden. År 1916 beslöts, att sparbanken skulle hållas öppen varje helgfri onsdag och år 1928
utökades expeditionsdagarna till att omfatta helgfri onsdag och lördag. Först år 1936 togs steget fullt ut och bestämde att sparbanken skulle hållas öppen varje helgfri dag.
Expeditionen skulle om onsdagar och lördagar, som dittills, skötas av ordföranden, kamrer och tre styrelseledamöter. De andra dagarna skulle endast kamrer och två styrelseledamöter tjänstgöra.
Omorganisation genomfördes år 1941, då ordinarie kassörsbefattning inrättades och kamrern jämte kassören skulle handha expeditionen. Den nya ordningen trädde i kraft 1 juli 1941.
Småskolan vid kyrkan där sparbanken var inrymd från 1885-1912.
Då andra världskriget utbröt ökade uttagen i hög grad. Folk ville förse sig med rörelsekapital. Styrelsen blev den 15 april 1940 nödsakad att besluta om ransonering av uttagen. På varje motbok fick inte tas ut mer än 200 kr i månaden. Större uttag skulle i varje enskilt fall prövas av styrelsen.
Under de senare krigsåren och tiden närmast efter var förhållanden omvända.
Styrelsen beslöt i december 1939 att avskrifter skulle upprättas av insättarregister, lånehandlingar, kassabok och andra räkningar, som i beredskapssyfte ansågs erforderliga, samt att lämpliga lådor av järn för bortforsling av ävrdehandlingarna skulle anskaffas. De upprättade avskrifterna sändes till annan sparbank för förvaring.
Först den 13 juni 1945 beslöt styrelsen, att detta arbete skulle upphöra.
De första åren hölls sparbankens sammanträden i Klockaregården. Expeditionen flyttades sedan till kommunalrummet i södra folkskolan.
År 1885 hyrde sparbanken lokal i den nyuppförda småskolan vid kyrkan.
År 1915 installerades telefon i banklokalen.
Åren 1912-1943 hade sparbanken lokaler i egen fastighet.
År 1943, lagom till sparbankens 75-årsjubileum, stod den nya banklokalen färdig. Man hade köpt handlare Olof Nilssons fastighet i hörnet av Järnvägsgatan och Norra vägen.
Nästa flytt till nya lokaler gjordes i augusti 1969. Sedan dess har vi huserat i samma lokaler med diverse om- och tillbyggnader under årens lopp.
1943 flyttade sparbanken in i nya lokaler, där man höll till fram till 1969.
1983 fusionerade sparbanken med Visseltofta Sparbank och då döptes banken om till Snapphanebygdens Sparbank.
Utvecklingen i banken exploderade 1998 då Sparbanken Sverige och Föreningsbanken gick ihop till en bank och blev FöreningsSparbanken. De fristående bankerna blev erbjudna att köpa upp Föreningsbanks-kontoret på orten. Styrelsen var enig om införlivandet av Föreningsbanken i rörelsen.
I oktober samma år stängde Handelsbanken sitt kontor, vilket också ledde till större balansomslutning.